Plataforma sueca

Plattform för Världskvinnomarschen i Sverige

Sverige utnämndes 1995 av FN till världens mest jämställda land. Jämställdhet handlar allmänt om rättvisa - om alla människors lika värde och rätt att, oavsett kön, mötas av respekt för sin person. Trots en lång tradition av aktivt jämställdhetsarbete har vi långt kvar till reell jämställdhet mellan könen. Kvinnor är fortfarande underordnade.

Världskvinnomarschen är ett internationellt nätverk av organisationer som arbetar för att motverka kvinnors fattigdom och våld mot kvinnor. Tillsammans har dessa organisationer utarbetat en global plattform med krav riktade till olika aktörer. Utifrån den internationella plattformen gör varje land en egen plattform där krav förs fram som är specifikt anpassade till landets situation. Nätverket Världskvinnomarschen i Sverige är en del av denna rörelse. Det här är vår plattform och våra krav inför de internationella manifestationer som Världskvinnomarschen ska genomföra 2005.

1. Könsrelaterat våld och sexuell exploatering

Forskning visar att mäns våld mot kvinnor har ökat under senaste åren. Enligt utredningen ”Slagen dam” utsätts hälften av alla svenska kvinnor över 15 år för våld från män och 56 procent för sexuella trakasserier. Våldtäkterna har ökat, men 92 procent av anmälningarna läggs ner. I våldtäktsmål fokuseras kvinnans beteende och bakgrund, hennes klädsel och sexuella erfarenheter ventileras och analyseras, trots att gällande lagstiftning anger att detta inte ska ha betydelse i rättsprocessen. Männen däremot går fria, varken deras handlingar, sexualvanor eller kvinnoförakt ifrågasätts eller problematiseras. Beviskravet är dessutom komplicerat eftersom det krävs att kvinnan ska bevisa att hon inte samtyckt för att våldtäkten ska kunna definieras som en våldtäkt. Män avkrävs inget ansvar att ta reda på om kvinnor samtycker eller ej. Lagstiftningen utgår därmed från att kvinnor är tillgängliga för samlag - så länge inget annat anges. Medierna svämmar över av stereotypa och sexualiserade kvinnobilder, där kvinnokroppen blir ett objekt och där kvinnor framställs som svaga, irrationella och på olika sätt beroende av och underordnade män.

Vi kräver:

2. Försvara välfärden

En stor del av de yrkesverksamma kvinnorna i Sverige arbetar med sjukvård, barn- eller äldreomsorg eller i skolor. Under 90-talet började staten skära ned på dessa verksamheter, samtidigt som stora delar av den offentliga sektorn har sålts ut och konkurrensutsatts av privata aktörer. Resultatet har blivit att många kvinnor blivit av med sina jobb, medan andra tvingats in i tillfälliga anställningar. De som blivit kvar på heltid har på grund av personalbristen fått allt mer att göra. Något som är extra pressande i yrken där det är människor som drabbas. Sammantaget har kvinnors livssituation och ekonomi blivit sämre i takt med försämringarna i den offentliga sektorn. 1990 arbetade 71 procent av de unga LO-kvinnorna heltid. 2000 var andelen i stället 45 procent. Allt fler unga LO-kvinnor säger dessutom att de skulle vilja lönearbeta i större utsträckning. Eftersom många kvinnor har en otrygg situation på arbetsmarknaden blir de också mycket mer sårbara. Många kvinnor som lever i familjer blir helt beroende av sin mans lön, eftersom nedskärningarna i den offentliga sektorn inte tillåtit några rimliga lönelyft. Samtidigt slår också nedskärningarna i vården hårt mot kvinnliga patienter. De vårdformer som de flesta kvinnor söker sig till - kvinnokliniker, gynekologer, BB-avdelningar har blivit allt färre och ger sämre vård. Detta gäller även anorexikliniker och ungdomsmottagningar. Unga kvinnors användning av antidepressiva medel har mångdubblats, och trots att majoriteten av alla medicinkonsumenter är kvinnor, så går de flesta bidrag inom forskningen till studier som utförs med männens kroppar som norm.

Vi kräver:

3. Arbetsmarknad, barnomsorg, löner

Lika lön för lika arbete har varit en politisk paroll sedan 70-talet, men kvinnor har bara 83 procent av mäns lön. Den svenska arbetsmarknaden är en av världens mest könssegregerade, både i olika yrken och sektorer, och när det handlar om status. Dessutom jobbar flest kvinnor deltid. Föräldrarnas tidsmässiga fördelning av ansvaret för barn anses avgörande för jämställdheten på arbetsmarknaden. 83 % av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Kvinnor får fler frågor än män om sitt föräldraskap vid anställningar, eftersom kvinnan betraktas som huvudansvarig för vård av barn. Jämnare fördelning av föräldraledigheten kan bidra till en mindre könsuppdelad arbetsmarknad och minskat lönegap mellan kvinnor och män. Genom att individualisera föräldraförsäkringen och höja ersättningsnivån ges kvinnor och män samma förutsättningar i sitt arbetsliv och för sitt föräldraskap.

Vi kräver:

4. Fria livs- och familjeformer, rätt till bostäder

De senaste åren har politiker och lagstiftare visat en större tolerans för människor som lever i homosexuella förhållanden. Rätt till registrerat partnerskap och homoadoptioner kom under 90-talet. Nu diskuteras som bäst möjligheten till homosexuella äktenskap och insemination för lesbiska har blivit tillåtet. Men människor som inte lever i heterosexuella parförhållanden fortsätter trots allt att utestängas från samhället på olika sätt. Att hatbrotten och diskrimineringen mot homosexuella trots allt fortsätter är ett tecken på det. Ett annat uttryck är att äktenskapslagstiftning, föräldraförsäkringar och bostadspolitik bygger på kärnfamiljen som ideal.

Det gör även attityderna i samhället. Vare sig man lever homosexuellt, väljer att ha mer än en livskamrat, eller lever utan partner, så hamnar man utanför normen. Kvinnor som av olika anledningar lever utan män straffas med en sämre ekonomi. För ensamstående kvinnor med barn är den heterosexuella parförhållandenormen ofta förödande, eftersom kvinnors löner i allmänhet är för låga för att försörja en familj. Våra sociala trygghetssystem är uppbyggda kring kärnfamiljsnormen och är därmed inte tillräckligt väl utbyggda för att möjliggöra ett likvärdigt liv för en del av dessa kvinnor och deras barn. Bostadsbristen blir alltmer överhängande i många städer vilket medför att kvinnor som vill bryta upp från sina förhållanden har svårt att få tag på egna lägenheter med hyror som motsvarar deras inkomstnivå. De stannar då ofta kvar i förhållanden som de inte vill ha, även om de misshandlas av sina män. Ett annat förhållningssätt till boende, samlevnad och välfärd skulle ge frihet till alla grupper att välja en livsstil som inte stämmer överens med den heterosexuella kärnfamiljsnormen

Vi kräver:

5. Asylrätt, invandrade kvinnors rättigheter, antirasism

Enligt rådande föreställningar om nationen är kvinnor underordnade, men samtidigt en symbol för nationens fortlevnad genom att det är kvinnor som föder barn. I konflikter och krig är det därför ofta en medveten strategi att utsätta kvinnor för våld av olika slag, som ett angrepp på nationen. FN:s kvinnokonvention skyddar kvinnor från misshandel i hemmet och våldtäkt. Sveriges asyllagstiftning innehåller sedan 1997 en paragraf om rätt till skydd vid förföljelse pga av kön. Denna har dock använts mycket sällan sedan lagen trädde i kraft.

Kampen för kvinnors rättigheter går hand i hand med den antirasistiska kampen. Vi vänder oss mot stereotypa bilder där ”det svenska” beskrivs som jämställt och ”det invandrade” som förtryckande eller förtryckt. Patriarkatet finns över allt, även om kvinnor i Sverige och i hela världen lever under mycket olika förutsättningar i patriarkatet.

Förföljelse och förtryck av kvinnor tar sig olika uttryck. Så kallade ”hedersmord” är ett av dem. Begreppet ”heder” används för att legitimera våld mot kvinnor. Detta ser vi som ett sätt för de patriarkala strukturerna att bevara och försvara sina intressen. Vi tar avstånd från det så kallade hedersvåldet, precis som vi tar avstånd från allt våld mot kvinnor. Vi menar att begreppet ”heder” enbart är ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet. Kvinnor har rätt att själva bestämma över sin kropp och sexualitet.

Vi kräver:

6. Antimilitarism och konfliktlösning mot krig och fattigdom

Krigen startas av de transnationella patriarkala intressena. Men kvinnor lever ständigt under krigens konsekvenser. De och deras barn drabbas av misshandel, mord, våldtäkter, svält och prostitution, med livslång traumatisering som följd. Militärindustrin och de multinationella företagen har intresse av att krigen pågår.

I Romstadgan, som ligger till grund för Internationella Brottsmålsdomstolen (ICC), anges bland annat våldtäkt, sexslaveri, påtvingad graviditet, påtvingad sterilisering, trafficking samt förföljelse på grund av kön som brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Men brister i vittnesskyddet försvagar kvinnors vittnesmål. EU är en atomvapenmakt. Den nya konstitutionen avser att ytterligare militarisera hela EU och samordna ländernas krigsmakter. Fredlig konfliktlösning tycks inte ingå i dess målsättning. Vi anser att de stora satsningarna på de militärindustriella komplexen i dag är slöseri med världens resurser och vi kräver istället utbyggd forskning på välfärd och sociala rättigheter.

USA;s ”krig mot terrorismen” handlar i själva verket om ekonomiska intressen och territoriellt världsherrevälde

Vi kräver: